Regionförstoring

Skapad: 2011-08-01
Ändrad: 2011-08-03

Regionförstoring

  • DELA GÄRNA LÄNET
    – och uppvakta högskolan i Blekinge!



    Regionfrågan behöver byta perspektiv. I framtiden är det inte större enheter för ökad tillväxt som behövs, utan närhet för ökad självförsörjning. Regionförstoring innebär att makt och pengar flyttar längre bort – något som även Nils-Fredrik Aurelius konstaterar i Barometern 25/7.

    Vattenmyndigheterna har landet uppdelat i fem distrikt utifrån hur vattnet rinner. Vi hör till Södra Östersjön som innefattar Östergötland, en stor del av Småland, Öland, Gotland, Blekinge och en det mesta av Skåne.
    SMHI, en annan statlig myndighet, har en uppdelning i 19 distrikt där Ostkusten och Öland består av en tunn kustremsa utmed Blekinge, Småland, Östergötland och upp till Stockholm.
    För en optimal avfallshantering vore för oss en radie från gemensamma anläggningen i Moskogen på 7-8 mil ett lagom upptagningsområde.
    Inom kort lär Energimarknadsinspektionens förslag genomföras, att dela in Sverige i fyra elprisområden, där den södra delen sträcker sig upp till en vägrät linje precis söder om Oskarshamn.

    Lika dumt som det vore att tvinga dessa olika regionala indelningar att följa ett och samma geografiska mönster är det att försöka tvinga in sjukvård, länsstyrelse, arbetsmarknadsområden, sammanhängande infrastruktur, universitetssamverkan, turism och näringsliv i en och samma regionala kostym.
    Politiken har lockats att rita kartor som visar var nya murar ska byggas, istället för att centrera på innehåll och samverkan.

    Inom kort förväntas vi folkvalda avgöra åt vilket håll Kalmar ska knyta sina starkaste band. Valet framställs stå mellan en sydsvensk storregion eller att ingå i Östra Götaland, eller möjligen utgöra en del av en smålandsregion. Som miljöpartist vill jag inte luras in i att besvara en fråga som är fel ställd.
    Istället för ett ökat behov av transporter och ökad sårbarhet, möter vi framtida utmaningar bäst genom att planera för starka lokalsamhällen med hög grad av egen försörjning och decentraliserat medbestämmande.

    Vissa verksamheter behöver stora regioner, andra ska baseras på tillgänglighet och lokalkännedom. Låt staten indela sina myndigheter anpassat efter deras ansvarsområden. Utgå från medborgarnas behov och verksamhetens förutsättningar. Genom att tänka bort gränser och tillåta mångfald kan vi åstadkomma en kustjärnväg som utan byten förbinder oss med Stockholm. Vi kan få Linnéuniversitetet att lägga mindre kraft på konkurrens mellan två centra och åstadkomma den trepartssamverkan som var ursprungstanken. Blekinge Tekniska Högskola borde idag inse att de behöver kompletteras med Växjö och Kalmar, och de behövs för att förstärka och skapa balans.
    Vår sjukvård kan nyttja specialistkompetens i både Lund och Linköping, Vi kan dra nytta av en baltisk transportled som genom vårt sydöstra hörn förbinder Skandinavien med Ryssland och Asien. Ett livskraftigt näringsliv som bidrar till ett hållbart samhälle kan odlas i samverkan mellan Oskarshamn, Växjö, Kalmar och Karlskrona.

    Dela gärna länet, för verksamheter där Kalmar har väldigt lite med Linköping att göra och Västervik inte har mycket utbyte av Blekinge. Men rita inte gränser på kartan, rita en mångfald samarbeten!