Rabatt på flyg

Skapad: 2010-08-20
Ändrad: 2010-11-11

Rabatt på flyg

  • Mänsklighetens dilemma är globalt. Vi står inför vägvalet att förbruka naturresurserna, smutsa ner vår livsmiljö och förändra klimatet eller att genomföra förändringar i vår livsstil.
    Högsta hastighet, största tillväxt eller mest omsättning står i dag i konflikt med välbefinnande, långsiktighet och schysst fördelning.
    De flesta inser egentligen detta men är rädda för förändringen, eller vågar inte tillämpa insikterna på hemmaplan. Lokala makthavare är ovilliga att ställa om, trots att det är nödvändigt, och är beredda att ge konstgjord andning till verksamheter som de vet inte är långsiktigt hållbara, av en diffus rädsla för förlora i konkurrensen mot andra regioner. Summan av detta tankesätt är att den nödvändiga omställningen inte sker.
    Man drar sig inte ens för att ge de miljöförstörande flygresorna rabatt från stat och kommun och att undanta flygbränslet från beskattning. Att de folkvalda svikit sitt ansvar för att ställa om till hållbara transporter märks bl a i det orimliga i att tågbiljetten ofta är dyrare än att ta flyget.

    Att resa mellan Kalmar och Stockholm är inte smidigt. Därför behöver länet en kustjärnväg och jag gör vad jag kan för att åstadkomma en sådan. För att klara kraftigt ökade energipriser när oljan sinar har vi kort tid på oss att bygga bättre infrastruktur.
    Tågförbindelserna till nordens största flygplats, Kastrup i Köpenhamn, är däremot utmärkta. Samma sak gäller destinationerna Malmö och Göteborg. För den som ska resa så långt att den måste flyga är alltså inrikesflyg onödigt.
    Visst ska Kalmar framåt, men inte i fel riktning och inte på övriga världens bekostnad.

    Till skillnad från andra trafikslag är den värsta miljöboven helt befriad från energiskatt och koldioxidskatt. I vårt land motsvarar det en subvention på ca fem miljarder kronor per år. En konstig miljöpolitik då flyget är mycket energikrävande och har en dubbel klimatpåverkan genom att utsläppen sker på hög höjd.
    Trots skattelättnader och statliga bidrag har flygplatserna problem att gå runt ekonomiskt. Man tar helt enkelt inte betalt från sina kunder vad resandet egentligen kostar.

    Kalmar Airport AB har under lång tid subventionerats med statliga medel. Nu ägs flygplatsen av Kalmar kommun, och finanserna kräver tillskott. Istället för att höja priserna gör man anspråk på statligt och kommunalt stöd.
    Samstämmigt deklarerar partiföreträdarna i Kalmar Airport AB att de inte tror att en flygplats som ska leva på marknadsmässiga villkor kan överleva. Samtidigt som man bedyrar hur viktigt flyget är för näringslivet säger man att de som behöver använda flyg inte är beredda att betala vad det kostar, även om det med dagens förutsättningar inte blir större ökning än ca 30 kr per resenär. Hur man kan tro att det skulle få flyget att gå omkull är ett mysterium.
    Att det kommunala stödet till Oskarshamns flygplats är ännu större, med över 600 kr/biljett är ju inte precis någon tröst.

    Den som sitter i riksdagen behöver definitivt inte flyga från Kalmar. Kan moderata riksdagsledamoten Eva Bengtsson Skogsberg åka morgontåget till Stockholm, så kan jag göra detsamma om jag får förtroendet. Lågvattenmärket i debatten når Lena Hallengren, som offentligt koketterar med sitt avståndstagande från att åka tåg, fast hon har möjlighet. Trots att andra i handling bevisar motsatsen påstår hon att man inte kan ha ett liv eller sköta sitt jobb om man inte flyger. Enligt Barometerns uppgifter om koldioxidutsläpp kan en riksdagsledamot från Kalmar som väljer att enbart åka tåg göra det i 228 mandatperioder, d v s under 912 års tid, innan utsläppen blivit lika stora som dem Hallengren åstadkommit på bara en enda av sina många flygresor.

    Det krävs klarspråk om det ska bli någon förändring. Mitt brev till styrelsen kan alla läsa på www.lohnn.se
    De svar jag fått från övriga partier visar på en svag förståelse för vad som krävs för att vi ska få en god livsmiljö och ett bristande intresse för att ta ansvar för verksamhetens miljökonsekvenser.
    De som med tveksam demokrati valts in från näringslivet till styrelsen har inte yttrat sin åsikt i frågan, men borde väl av resonemangen att döma vara intresserade av att köpa flygplatsen.
    Jag kan i vilket fall konstatera att min uppfattning om hur man långsiktigt verkar för bolagets och kommuninvånarnas bästa skiljer sig för mycket från övriga för att jag ska kunna ta politiskt ansvar för verksamheten. Flyg ska inte rabatteras med skattemedel. Med knappa året kvar som ersättare i Kalmar Airports styrelse kommer jag att lämna den i protest.

    Jonas Löhnn, Miljöpartiet de Gröna