Lita på en bankir?

Skapad: 2010-09-15

Lita på en bankir?

  • Som bank är det inte bara pengar man ska förvalta.
    Viktigare ändå är förtroendekapitalet.
    All samverkan där pengar är inblandade bygger nämligen på tillit. Sedlar och mynt är, liksom siffrorna på ditt kontoutdrag, bara symboler. De representerar verkliga värden, men bara så länge vi är överens om att tolka dessa symboler så. Slutar många att lita på pengarnas värde så blir de också värdelösa, de duger då inte längre till att byta till sig något verkligt med.
    På samma sätt fungerar finansinstitut och banker bara så länge det finns ett förtroende för dem. Det syns tydligt idag, när vi befinner oss mitt i en finanskris.

    De traditionella bankerna har tagit hand om spararnas pengar, och sedan lånat ut dessa till en ränta som är högre än den som spararna fått. I varje led kräver man tillbaka mer kapital än det som ursprungligen fördes in i systemet, och på så sätt växer penningmängden utan att några sedelpressar behöver vara igång.
    Mycket av kapitalet har bankerna placerat i det stora aktiekasinot. Då blir man förstås konjunkturkänslig. I stort sett all produktion är flyttad till Asien, där arbetskraften kan utnyttjas nästan gratis. Med detta följer ett globalt beroende av transporter och allt mindre lokal produktion som kunde ge arbetstillfällen och utveckling. När nu oljan dessutom sinar har bankerna hamnat i kris. En förtroendekris.

    Människor som inte längre litar på sin bank vill givetvis ta ut sina sparade slantar. När många gör det samtidigt krävs banken snart på mer pengar än vad som från början sattes in. Luften pyser ur ballongen.
    Det är en farlig utveckling, även om ränteekonomin gör den oundviklig. Förr eller senare händer detta. Tyvärr påverkar det inte bara kapitalet, utan också människor.
    För att inte hela samhällsekonomin ska dras med i fallet pumpar regeringar i land efter land in skattepengar i bankerna för att undsätta dem. Den ekonomiska dränering som vi genomgår är till för att fylla de förväntningar på nytt kapital som räntan skapat. Resultatet är sned fördelning och instabilitet.

    Den som bedriver bankrörelse kallades förr bankir.
    De flesta banker har ett uttalat vinstsyfte, vilket gör att du som kund med fog kan misstänka att bankiren gärna vill mjölka dig på pengar. Det är inte konstigt om det påverkar din tillit.
    Men även en räntefri bank utan vinstsyfte eller feta aktieinnehav bygger sin verksamhet på förtroende. Saknas tilliten går det grus i maskineriet, även för JAK.
    Men då handlar det mer om rättvisa och stabila sparlåneregler, god personalpolitik, demokratiskt inflytande och bemötandefrågor än om effekterna av en finanskris.
    I tider då finansinstituten svikit sina kunder och ekonomisk samverkan allmänt försvåras behövs ett JAK som noga vårdar sitt förtroendekapital. Det är nu vi ska nå människor med budskapet att de kan bli sina egna bankirer.
    Tala om ekonomisk frigörelse!