Kalmar läns tidning om miljöpartistiska kameleonter

Skapad: 2010-09-18

Kalmar läns tidning om miljöpartistiska kameleonter

  • Kalmar läns tidning/Nybrotidningen hade en ledarsida om Miljöpartiet 10/9.
    Mitt svar har inte gjorts synligt.

    Så här skrev ledarskribenten:
    Länets miljöpartister är likt kameleonten färganpassliga

    I länet hittar man i dagarna en och annan vilsen miljöpartist som håller på att vänja sig vid att framgent tillhöra ”det röd-gröna blocket”. I Borgholm, för att ta en kommun, sker tillvänjningen samtidigt som man ytterligare några månader formellt ingår i en borgerlig koalition. Det hedrar dem som finner omställningen svår. Och vad finns det för beskrivande term för dem som finner processen lätt?

    Många gamla sympatisörer i våra etablerade politiska partier gnäller av och till att de ”inte längre känner igen sig” i partiets förment eller reellt förändrade politik. Men i det stora hela tycker vi oss väl veta i vilket block det parti vi tillhör hör hemma åsiktsmässigt. Antingen är man huvudsakligen borgerlig, eller också än man socialist (eller säger sig vara). Förr var man antingen vänster, höger eller tillhörde mitten.

    Undantagna är de människor som engagerar sig politiskt på grund av en enskild fråga, antingen det nu rör sig om oron för befolkningsstrukturen, för miljön, för planfria korsningar över motorvägen eller annat. De bildar partier som stöd för sina åsikter i den enskilda frågan. Men i alla andra frågor utom huvudfrågan är de som folk är mest, alltså antingen höger eller vänster eller varken-eller eller både-och.

    Så var det med miljöpartiet en gång. Partiet samlade sympatisörer från både höger och vänster med miljön som gemensam nämnare. Även sedan partiet i riksdagen valde den socialistiska linjen, har de lokala partiföreträdarna i förhandlingarna om majoritetsbildningen i kommuner och landsting ibland valt att gå med vänstersidan, ibland med de borgerliga. I vårt län var det just så. I Kalmar valde Jonas Löhn att föra partiet in i den socialdemokratiska famnen, i Borgholm å andra sidan valde partiet det borgerliga lägret. I Torsås har under denna mandatperiods första år den ordinarie miljöpartisten i fullmäktige inte sällan röstat annorlunda än vad ersättaren skulle ha gjort och vice versa. Den enda ledamoten i Emmaboda å andra sidan har jobbat litet för sig själv vid sidan av allfarvägarna. Detta som exempel på spännvidden inom partiet.

    Vi glömmer inte hur länets miljöpartister schackrade med båda blocken efter landstingsvalet för fyra år sedan, allt i syfte att få ut så många poster som möjligt. Och vi minns hur snabbt det gick framför allt för den ena av de ledande landstingsmiljöpartisterna lägga sig till med vänsterterminologin. Ingen kunde uttala ordet ”borgarna” så föraktfullt och nedlåtande som hon, länets högljuddaste vänsterpartist kom inte ens i närheten.

    Kameleonten antar med lätthet omgivningens färg, det är den känd för, och just detta har ansetts vara något speciellt för denna art. Men nu visar det sig alltså att miljöpartister har samma nyttiga förmåga. Det kan inte vara lätt att vara en sådan miljöpartist som tror på individens och familjernas rätt till fria val av skola, vård och omsorg och nu vara tvungen att ta avstånd från sådana avvikelser från den nya ”rätta läran”. Men ge inte upp - det finns många miljöpartister före dig som klarat av att svika tidigare ideal! Se bara på dina företrädare i Kalmar läns landsting!


    Och det här svaret tog de inte med
    Grönt är en egen färg

    Ledarsidan den 10/9 i KLT/NT uttrycker problem med att placera Miljöpartiet på sin politiska höger-vänsterskala.
    Det gläder mig som grön politiker, att inte vara fast t i någon ytterlighet. Det är också tydligt att det numera är allmänkunskap att vi inte är ett enfrågeparti, även om resten av ledarskribentens analys hamnar ganska vilse.

    Den politiska hemvisten är inte ett problem för mig som miljöpartist. Vår politik medger samarbeten med olika partier, eftersom vi lika lite är högerparti som vänsterparti.
    Vi har ingen partipiska som tvingar oss till ena eller andra blocket, vi gör som vi vill på varje plats.
    Därför är det heller inget konstigt att det sker samverkan i olika konstellationer. Vi kan samarbeta utan att växla färg - vi förblir gröna oavsett sammanhanget.
    Vi tror inte på en polariserad dualism som är resultatet av en föråldrad samhällsanalys. Vi har modern problemlösning som tar sig an samtidens och framtidens utmaningar.
    Den som är bekant med min politiska gärning under tolv år i Kalmar vet också att jag står för ett grönt långsiktigt synsätt oavsett politiska motståndare.

    Höger och vänster är inte enda sättet att sortera in idéer, och är därför inte en skala som binder oss - vi har förmånen att oblygt kunna plocka det bästa från olika idéströmningar.
    För den som däremot är helt fast i blockpolitiskt tänkande kan det förstås vara förvirrande, men tills vi slagit igenom så stort att den politiska kartan helt ritats om får man acceptera en tillvänjningsprocess.
    Jag är ändå övertygad om att en ansenlig andel av de röstande värderar långsiktighet och solidaritet i valet på söndag.

    Jonas Löhnn (MP), riksdagskandidat