Regional nytta väger tyngre

Skapad: 2010-11-11

Regional nytta väger tyngre

  • I DEBATT den 18 mars vidhåller Jonas Löhnn att flyget skall betalas av den som använder sig av möjligheten. Offentliga medel skall av miljöskäl i första hand förbehållas järnvägen. Kalmar Airport skall ta ut de avgifter av flygbolagen som erfordras för full täckning av flygplatsens kostnader – detta borde också vara Vd:s strävan, menar Jonas Löhnn.

    I Vd-rollen har jag naturligtvis att rätta mig efter ägarens direktiv. Direktiven är mycket klara - Kalmar Airport skall i samverkan med bl.a näringslivet utveckla flygkommunikationerna mellan Kalmarregionen och andra delar av Sverige samt övriga världen. Direktiven utesluter inte flygplatsens möjlighet att konkurrera med övriga kollektiva trafikslag om tillgängliga offentliga regionala infrastrukturmedel. Jag har heller aldrig gjort gällande att Kalmar Airports förestående inträde i detta sammanhang, skulle innebära att ramen för offentliga medel i regionen behöver utökas på indirekt bekostnad av den kommunala skattsedeln i Kalmar kommun. Jag menar att flyget skall konkurrera om befintliga medel på egna meriter. Ett starkt argument blir då flygplatsens betydelse för det regionala näringslivets bestånd och utvecklingsmöjligheter. Miljöskälet - à la Jonas Löhnn - får då ställas mot den regionala nyttan av ett bibehållet, blandat och livskraftigt näringsliv. I vågskålen på Jonas Löhnns sida får läggas uppgiften från Naturvårdsverket om inrikesflygets samlade CO2-utsläpp 2008 i Sverige, som anges till 1,24% av de dito totala utsläppen i landet.

    Jag vill understryka att Kalmar Airport genom hårt effektiviseringsarbete under det kommunala ägarskapet sedan ägarskiftet 2007, lyckats få till stånd en ekonomi som innebär att intäkterna i stort svarar mot de löpande driftkostnaderna. Det är kommande investeringar med tillhörande kapitalkostnader som inte kan klaras utan appell till budgeten för den gemensamma regionala transportapparatens utveckling. Alla mindre och medelstora landsortsflygplatser i landet upplever samma dilemma. De tunga investeringarna i form av landningsbanor, taxningsvägar, terminaler, flygtrafikledningssystem och andra sofistikerade men nödvändiga säkerhetssystem, har en förhållandevis låg nyttjandegrad på grund av flygets ojämna fördelning över dygnet. Allt måste dock finnas på plats i ständigt uppgraderat och säkert skick när flygoperationerna skall genomföras med koncentration till morgon och eftermiddag/kväll. Kalmar Airports förutsättningar att i egen ekonomi kunna täcka även förväntade kapitalkostnader, motsvarar minst en fördubbling av nuvarande passagerarvolym. Då har ändå Kalmar Airport ett betydligt bättre utgångsläge än många andra medelstora flygplatser i landet. Detta p g a ägarens strategi att låta flygplatsen sköta uthyrning och förvaltning av ett antal kringfastigheter i icke flygkommunikativ användning. Då delar av flygplatspersonalen på ett effektivt sätt kan integreras i den verksamheten under icke flygtid, tillförs verksamheten ett betydande intäktsnetto till fördel för flygplatsens ekonomi och motsvarande lägre behov av externa medel.

    Jonas Löhnns ivrighet att förbättra flygplatsekonomin genom höjda avgifter mot flygbolagen är lätt att ge uttryck för, men tarvar eftertanke innan handling. Balansgången mellan ökade flygplatsavgifter för att även klara avskrivningar och räntor - visavi risken att förlora ett flygbolag - är ständigt på flygplatsens dagordning. Noggranna sådana avvägningar har resulterat i frysning av flygplatsavgifterna de senaste 20 månaderna. Allt till förmån för ett bibehållet linjenät till Stockholm och under fullt medvetande om den kritiskt låga passagerarmassa som står till buds att överleva på för de båda konkurrerande flygbolagen.

    Det är orättfärdigt av Jonas Löhnn att vilja utesluta flyget från möjligheten att delta i konkurrensen om offentliga medel till flygplatsinvesteringar, om han inte samtidigt klart deklarerar att han är beredd att bromsa upp företagandet i regionen och därmed också undergräva livsnerven för samhällskvalitet i dess mer vidare bemärkelse. Att öka flygplatsavgifterna är heller ingen bra idé – särskilt inte under lågkonjunktur. Kalmar Airport vill behålla flyglinjekonkurrensen och därmed medverka till såväl lägre biljettpriser, som ett större linjeutbud för de resenärer som väljer flygmöjligheten.

    Hans Hjertonsson
    Vd/flygplatschef