Aktuellt datum och tid: fre maj 25, 2018 5:52 am



definiering av begreppet etik

  • Författare
  • Meddelande
Offline

suviero

  • Inlägg: 4
  • Blev medlem: tis maj 08, 2012 9:51 am

definiering av begreppet etik

Inläggons maj 09, 2012 5:05 pm

Eftersom ordet etik används är det väl på sin plats att man har en rimlig definition att falla tillbaka på. Som jag har fattat begreppet speglar det principen att man behandlar andra människor som man själv vill bli behandlad. Det brukar tydligen kallas för "*Den gyllene regeln". Om man går in på Wikipedia finns en sammanställning över etik och där framgår bl a att principen i olika utformning kan återfinnas i så gott som samtliga religioner. Det är tydligen en princip som man märkligt nog är överens om. Etiken blir på det sättet definierad oavsett vilken religion (om någon) som man bekänner sig till. Hur man sedan följer principen är en annan fråga.
Jag uppfattar situationen som att man för att kunna få olika regelsystem att fungera tillfredsställande är hänvisad till att försäkra sig om en viss grad av etik annars kan systemet bli osäkert. Jag tänker på revisorer, domare, försäkringsföretag, banker, politiska partier mm. Om man inte har domareden, god revisionssed mm kan en ren bokstavstolkning av regelsystem resultera i beslut som kan upplevas som rent felaktiga.
Finns andra definitioner eller är min tolkning riktig?

Suviero
Offline

suviero

  • Inlägg: 4
  • Blev medlem: tis maj 08, 2012 9:51 am

Re: definiering av begreppet etik

Inläggsön maj 13, 2012 9:18 pm

För att fortsätta mitt resonemang betraktar jag brist på etik som en sorts markör som kan indikera att ett system inte fungerar som avsett. Som exempel vill jag nämna HQ-bankfallet. SvD-reportern Carolina Neurath redogör i sin bok "Den stora bankhärvan" för de olika turerna som ledde till bankens konkurs. Innan konkursen valdes en ny ledamot in i styrelsen, Catharina Lagerstam. Hon gjorde en genomgång av bankens tradingverksamhet och kom fram till att banken under lång tid hade gjort så stora förluster att kontrollbalansräkning borde upprättas. Hon informerade styrelsen om detta och ville att marknaden skulle informeras. Detta avvisades av styrelsen. Lagerstam avgick då med omedelbar verkan ur styrelsen. Marknaden fick på så sätt inte tillgång till information som var helt avgörande för kursutvecklingen i HQ-bankaktien. Den informationen hade däremot den dåvarande styrelsen som alltså kunde förutse ett betydande kursfall och fick möjlighet till insideraffärer för att gardera sig mot detta. Övervärderingen av bankens tradingverksamhet hade skett under flera år och bankens revisor kan rimligen inte ha varit ovetande om detta. En anmälan till Revisorsnämnden, som har tillsyn över revisorernas kvalité och etik, resulterade i den mildaste formen av kritik, vilket i praktiken innebar ett godkännande av revisorns handlande som överensstämmande med god revisionssed. Ett förtigande av information som innebar att marknaden vilseleddes är oetiskt. Om HQ-bankens styrelse och revisorn hade befunnit sig i marknadens situation hade man inte accepterat sitt eget handlande. Genom att Revisorsnämnden accepterar ett handlande av revisorer, som är oetiskt innebär detta att systemet inte fungerar som avsett. Om nämnden dessutom har tolkningsföreträde vad gäller god revisionssed kan detta innebära en fara för den finansiella sektorn och medföra ett ifrågasättande av hela revisorskårens anseende och etik. Detta var inte syftet med systemet för tillsyn av revisorerna. Jag menar därför att tillsynen av revisorerna ska omorganiseras på grund av systemets bristande etik.
Till bilden av Revisorsnämnden bör även läggas den jävsproblematik som finns i och med att nämnden kan ha kopplingar till anmälda revisorer, vilket kan påverka besluten. Detta påverkar i sin tur möjligheten för skadedrabbade att få ersättning för skador som orsakats av en revisor, vilket i sin tur påverkar möjligheten för försäkringsföretag att undgå ansvar för en revisors ansvarsförsäkring.

Jag varnar alltså för ett system som är skadligt för samhället.

Suviero
Offline

Jonas Löhnn

  • Inlägg: 5
  • Blev medlem: sön maj 06, 2012 9:24 pm

Re: definiering av begreppet etik

Inläggmån maj 21, 2012 1:27 am

Jag delar din åsikt att en revisor som underlåter att berätta viktig information agerar oetiskt och att sådant borde anses stå i strid med god revisionssed.
De flesta inser nog att överprövande nämnder och lagstiftning inte alltid garanterar en rättsskipning som är rättvis eller vägledande för vad som är rätt och vad som är fel. Det vore förstås enkelt om man kunde definiera rätt som det som följer regelverk och lagar, medan fel är det som bryter mot dem – men alltför ofta är det ju inte så.
Lagar och paragrafer kan i ett demokratiskt samhälle förväntas försöka spegla vad som allmänt anses vara god etik, och därmed är det rimligt att den som hävdar en annan slutsats än det en rättsinstans kommit fram till måste kunna ge skäl för det. Jag tycker att det är just vad du gör när du visar på hur Revisorsnämnden bedömning bortser ifrån att bankstyrelse och revisor knappast skulle ha accepterat sitt eget handlande om de hade befunnit sig i de drabbades (i detta fall marknadens) situation.
Din slutsats är rimlig, att systemet blir till skada för samhället om det inte fungerar som det är tänkt.

Ibland behöver rättssystemet genomgå hälsokontroller. Jag menar att civil olydnad, när det görs på etiska grunder, d v s med ett osjälviskt syfte och metoder som inte åsamkar någon skada, innebär just en sådan vitaliseringsprocess som fordrar att demokrati och rättskipning blir mer etisk.
På liknande sätt och av samma skäl tänker jag mig att visslare behövs och är viktiga.

Hur man definierar begreppet etik är därför också en intressant fråga. Den som hävdar att det finns en universell etik som alla kan förstå kan eller borde omfatta kan knappast påvisa detta rent teoretiskt. Men i praktiken är det tydligt att vi människor i stora drag nog ändå är ganska överens om huvuddragen i det som vi uppfattar som rätt och fel – med eller utan religion.
Principen att göra mot andra som man själv vill bli behandlad finns i många varianter, religiösa som sekulära. För mig är väl Bibelns ”Gyllene regel” mest bekant. Mer fristående formulerade Immanuel Kant formulerade sitt kategoriska imperativ i samma riktning; att man ska handla så att handlingen kan upphöjas till allmän lag.
Filosofen John Rawls har också utvecklat rättviseprincipers tillämpning i ett tankeexperiment; besluten om hur ett samhälle ska vara ordnat ska tas av en grupp där deltagarna befinner sig bakom ”okunnighetens slöja”, så att de inte känner till vilken samhällsposition de har efter att deras önskade samhälle förverkligats, eller vilka andra förutsättningar de kommer att få vad gäller till exempel kön, etnicitet, utbildning och bakgrund. Tankeexperimentet är förstås inte praktiskt genomförbart, men kan vara vägledande för hur man som beslutsfattare bör resonera.
Ett gemensamt synsätt på etik och demokrati borde nog kunna bygga på sådana utgångspunkter, tänker jag.

Kanske är det utopiskt att försöka få alla människor att anamma en i alla detaljer gemensam etik. Det finns alltid gränsdragningar, tvistefrågor och olika synsätt. Men i allt väsentligt borde man kunna se vikten av att ha en så stor gemensam förståelse som möjligt, för att mänskligheten ska kunna ta sig an sådana utmaningar som utarmning av naturresurser, klimatförändringar eller problem och konflikter till följd av orättvis fördelning.

Återgå till Frågor och svar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst

cron